Race rapport från personliga rekordens tävling!

I helgen sprang jag 12 h timmars i Växjö. Tävlingen gav mig nya erfarenheter, bekräftade en del av vad jag haft på känn både positivt och negativt. Förutsättningarna innan start: Jag har  i höst hittat tillbaka till att konsekvent använda mitt pulsband. Mina pulsvärden i vila (35 slag/minut)  och under träning har visat på en stigande kapacitet. Transport löpningarna till jobbet ger mkt mängd, men också rätt tunga ben emellanåt. Det var jag fullt medveten om, Jag valde att inte formtoppa inför tävligen.

 

20141210_182455_resized

Valle spanar in mina doseringssprutor som ska fyllas med jordnöttsmör.

 

20141213_153454_resized

(Mitt energi  intag under loppet.)

Loppet är igång och jag låter pulsen bestämma hur snabbt jag ska springa, 130slag/minut är den övre gränsen, bestämt på förhand. Banan är 239 meter, Mondounderlag..typ cement. Ett hårt underlag som ger snabba tider på sprint och medeldistans.  Det är trångt på banan, 24 h löparna har varit igång i sex timmar. Banan är smal och jag måste sick sacka mig fram, två danskar och en kille från  Hälle IF  springer på rejält de första timmarna. Farten är behaglig ngt under 5.30 min/km. Timmarna rullar på och de snabba danskarna börjar se sega ut, efter ca 7 h ligger jag tvåa  7-8varv efter Hälle If löparen, daskarna har brutit, min puls ligger fint men framsidorna på låren börjar ta slut, här tror jag  dock på vinstchans då jag ser att Hälle löparen har stannat till för att få massage av sin support. Vinner ett varv till på det, ökar tempot, skiter i att jag spräcker mitt pulsintervall och springer nu med 145 i puls som inte är särskilt högt egentligen. Efter ca 8 h ligger jag tre varv efter. Men mina framsidor av lår  är slut, krackelerade, precis det som hänt då jag sprungit Espoo 24 h tidigare på Mondounderlag…att bryta finns inte på världskartan men tävligen är över för min del. Plan B : Jag går vilket är mkt skonsammare mot låren, och fortfarande möjligt. Tänker att jag får väl ta det som träning inför fotrallyt. Hälle If  löparen manar på mig att komma igen, precis som jag gjort  då det segade för honom. Tack min Ultrabror för det. Trots att jag gick de sista 3,5 h så blev totaldistansen  111km vilket jag får vara nöjd med såsom loppet utvecklade sig. Tack också för att jag fick se Elov Olsson springa in i världseliten på 24h med ett fantastiskt resultat.

Det Bissara efterspelet. När jag kommit i mål fick jag höra att jag kommit 3:a!, endast 1 km efter tvåan, Det är inte möjligt tänkte jag. Jag har normalt glasögon, men springer utan då jag ser skapligt,  men den uppdaterade resultattavlan var  ngt för suddig när jag skulle se resultaten i farten.Dessutom tenderar löpare till att stanna till vid tavlan så  det gör det hur som helst svårt att hela tiden hålla koll på placering. Klart minus  att inte ha med egen support vad gäller detta. Dags för prisutdelning.. Som grädde på moset blev jag placerad som nr 4 trots att jag sprang längre än tredje pristagaren..jag sprang i motionsklassen, då jag för närvarande inte har någon klubbtillhörighet. Då placeras man automatiskt utanför prispall. Klantigt värre .

 

20141214_061436_resized

Smoothie kalas efter loppet

Slutsatser om loppet:

+ Ultra är jättekul

+ Jag klarar energi  intaget bra även utan support.Vis av erfarenhet från min senaste  24h tävling, då jag gick på pumpen rejält, hade jag full koll på vätske intaget och saltbalans. Blåbärssoppa och advokado är suveränt och lätt att få i sig. Min ide om ny energi strategi måste jag jobba vidare på, Jag hade fyllt sprutor med jordnöttssmör (bild) som  jag tänkt att springa med i handen, och successivt  trycka ner lite långsamt..men jordnötsmör är ganska torrt haha, jag  behöver utveckla det vidare.

+ Inga blåsor!  Jag noterade  att många ultralöpare med mer släpande steg fick stora problem med blåsor. Kanske en konsekvens av Mondounderlaget

+Jag har ett typisk Marathon steg, med ganska hög ”back kick” även om min fotisättning är mjuk så passar mitt löpsteg ganska illa för mondounderlag, oavsett Monsterben, 🙂

+Nu ska jag skaffa linser och så klart gå med i en Stockholmsklubb.

+Altra skor passar mig bättre än Hooka.

+Löpning är roligast utomhus.

Tack för fint arrangemang  Christer Svensson  och  kompani i VAIS.

/Silvio

 

 

 

 

 

Next Post:
Previous Post:
This article was written by
There is 1 comment for this article
  1. Alex C at 23:24

    Hej pappa! Tycker det här var bland de mest intressanta du skrivit hittills. Man får en fin inblick hur du tänkt inför och under loppet samt sammanfattning vad som gick bra o mindre bra. Valle har blivit stor nu också ser jag:-)

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *