Fotrally Racerapport del 6 Farväl.

När jag brutit och sitter i bilen  rullar tårarna ner på min kind. Jag hulkar för jag vet att det är över. Jag gråter inte för att jag gav upp utan för att det är slutet på mitt deltagande i  fotrally. Allt har en början och ett slut. NU är det slut. Jag har fått träffa så många fina underbara människor,tack för fina samtal,tack för att jag fått gå vid er sida hörandes om stora och små ting  i era liv. Tack för att ni stått ut med tävlingsmänniskan Silvio som vill vinna. På mitt första rally gick jag knappt 30 timmar och i år över 80h. Skulle jag kunna gå längre;ja troligen.Skulle jag kunna vinna igen; ja troligen. Men det spelar ingen roll längre. Det är över. Nu väntar andra äventyr.

/Silvio.

Fotrally Racerapport del 5 Hur kunde vi gå så långt?

 

FB_IMG_1435562427564

Hur Kunde vi gå så otroligt mkt längre i år?

Det här tror jag bidrog:

+ Fler deltagare som var otroligt motiverade.

+Träningen inför rallyt är nu mkt mer grenspecifik nu än för fem år sedan.

+Landslaget; alla vill slå ngn ur landslaget,ingen i landslaget vill förlora mot ngn som inte med i laget.

+Bajamaja strategier;  planen av flera var att göra A+B i dikes kanten för att få sovtid i bajamaja/funktionärsbilen

+ Den största anledningen; en rundbana; det blir mentalt lättare  och mer sporrande att komma varvet runt.

+ Starka supporterteam

+Erfarenhet är en viktig faktor, Pia Rosvall är det stora undantaget i år, men hon är en van gångare. Allt fler har gått några ggr.

+ Vädret, ett regn första dagen, ngt varmt tredje  dagen annars i det närmaste perfekt väder.

Fotrally Race rapport del 4 De här tre deltagarna gjorde störst avtryck på mig

Vinnaren; Forsström. 

Såå fantastiskt bra gjort. Under Landslagslägret, och genom Facebook har jag noterat att han var på uppgång, så jag är inte helt förvånad att han skulle nå topp fem, men att han skulle vinna det trodde jag aldrig.  Man kan inte känna annat än glädje när man ser hur rörd han blir efter vinsten. Varför vann han då? Han var den som tjänade mest på att vara med i landslaget, hade ordning på fötterna, ödslade inte krafterna på onödiga saker,  som att irritera sig över motståndare, gjorde A+B i diket samt har lätt för att somna in när det gavs möjlighet i funktionärsbilen,  även om det var två mindre pauser vad jag läst mig till på fotrally infon som flödar lite varstans. I en duell med Davisson hade han inget att förlora. Skulle han varit med Robinsson är han typen som följer mittfåran och inte blir utröstad. Han är fantastiskt bra på att anpassa sig till olika miljöer. En räv bakom varje öra, det sa jag redan förra året.  Glömde det viktigaste, Stans bästa pannben!

20150627_221201_resized_1

Årets Prestation: Pia Rosvall

Vilken insats, Helt ofattbart, hon går in helt respektlöst och kör sitt race och totalt slaktar mitt rekord från förra året, samt debutant rekordet.Hon är överlägset bästa dam genom tiderna., 69 timmar av en debutant, som knappt tycker om att tävla. Hur är det möjligt? Vilken SuperKvinna! Jag har haft  förmånen att träna med Pia och visst har hon fått en del tips av mig och jag av henne. Men om någon tror att det var en tillfällighet att hon presterar så här bra kan ni glömma det. Hon ÄR så bra. Hennes starka sidor är hennes envishet, noggrannhet, kunskaper om kost, och målmedvetenhet i träningen. Hon har tränat stenhårt det senaste året, med tanke på fotrallyt. Går fram och tillbaka till arbetet, dagligen.

FB_IMG_1435536200821

20150702_094406

 

Årets Yogaman: ”Filosofen”; Niklas Grebäck

Hade otur med magknip, och en psykande Silvio.Vi hade en batalj som jag inte är särskilt stolt över, där det gick rätt hett till. Onödigt av oss båda att ödsla energi på sådant kan man tycka i efterhand. Han är god. Nästa år  har han valt att vara funktionär, jag skulle rekommendera alla deltagare att hålla sig bakom honom och cykeln. 🙂

20150626_190116_resized_2

Fotrally Race rapport del 3 Supporten avgjorde.

Det fanns tre support team som stack ut i Årets fotrally tycker jag. Mitt eget,  landslaget  och Pia Rosvalls, så här  uppfattade jag  de andras support.

1. Jimmy supportade  Pia Rosvall. Jag hade hört av Pia att hon var så glad att jimmy ville vara hennes support. När jag såg dem tillsammans förstod jag varför. Jag såg att han verkligen trodde på henne. Han improviserade för att hålla henne på glatt humör, bland annat har Pia berättat att jimmy  hade kontakt med Pias arbetskamrater och bad dem ringa upp och hålla henne på fortsatt gott humör. Jimmy kroppspråk visade på  stort engagemang och tävlingsinstinkt. Han gav inga av de andra tävlande några negativa kommentarer, tvärtom . Pia var  först ut ur support zonen och den som minst töjde på regelverket. En perfekt support som har stor del i hennes otroliga lopp.

FB_IMG_1435562416569

 

2.  Mia och Roxen samt familjemedlemmar till landslagets deltagare. Ett aktivt team inte bara i supporterzonen utan också på banan, där de gick långa sträckor med landslaget. Mia ”jobbar” aktivt för att påverka andra deltagare och även support team. Engagerad. Jag minns speciellt två lägen i loppet där de hade stor inverkan, Efter att Pia har brutit och vi gått från  varm eftermiddag  in i den fjärde natten var jag stark och låg precis bakom Pontus vid ledarcykel. Mitt team berättade att både Davidsson och Forström började hänga med huvudet,och låg ca 150 meter efter. Var det en strategi eller var de trötta? Då kom Mia och Roxen och ryckte upp dem ur svackan. Jag blev förbannad över att hon agerade som en lagkapten för Sverige när lagtävlingen var över och den individuella tävlingen skulle avgöras, det ekade  ” Heja Sverige” genom skogarna. Helt klart var syftet att få mig ut balans, kanske gick hon ett steg för långt när sa ”gå härifrån du luktar illa”

Hur kan man vilja avgöra ett fotrally genom att sparka på ett ex som är halvdöd?

20150628_210505_resized

Mia och Davidsson.

 

Avgörandet kom när min egen support stupade av sömnbrist, de var nästintill medvetslösa, och var helt enkelt tvungna att åka hem och sova, de hade ordnat ny support till nästa supportsträcka och lovade att återkomma till supportersträckan därefter. I det läget var det jag som hängde på snöret, Mia och Roxen gav Forström och Davidsson energi. Mitt uti skogen utan support i gryningen var jag svag och desperat… va fan skulle jag göra nu? jag kastade ut en fråga på Fb och undrade om ngn kunde tänka sig att komma,  jag fick en del svar..Bland annat Fotrally veteranen Björn Olsson,  men vem är uppe kl 4.00 på morgonen och kan tänka sig att åka ut till en galning som går fotrallyt?

3. Adrian och Robin supportade mig. Två tävlingsinriktade justa killar. De gav mig allt de hade. De var suveräna i att stötta mig. Positiva samtal och peppning. men till slut svimmade de nästan av sömnbrist.De stod ut med mitt gnäll länge. Tack!!

20150625_192101_resized

/ Silvio

… Det kommer mer…

Fotrally Race rapport del 2 Bajamajan

images

Könsskillnad:Ett hett diskussionsämne innan fotrallyt i år var  bajamajan. Är det orättvist att kvinnor och män har lika lång toalett tid? Mitt svar blir ja. Det är lättare för killar att hitta en avskild plats vid sidan av vägen och spara den tid man annars skulle förbrukat på bajamajan, Bör kvinnor få längre toalettid? Mitt svar blir; Ja. Jag tycker att kvinnor kan få fem minuter längre per dygn under ett rally och sedan utvärderar man det.  Jag tror inte att det kommer avgöra ngn toppstrid.

Toalett eller vilorum? Stora delar av toppskiktet i årets fotrally utförde både behov A och B i dikeskanten för att kunna spara toalettid. Här undrar jag vart tävligen är på väg? Låt oss säga att 50 stycken av 300 personer nästa år har som strategi att göra behoven i dikeskanten? Vi har ju redan sett skräckexempel på hur otrevligt det är när en deltagare helt saknar vett och etikett. När jag var med tävligen 2012  sparade vinnaren sin toalett tid genom att göra behoven i dikeskanten, och sen ta en tupplur i en funktionärsbil. Nästa år tror  jag inte ngn  av de främsta kommer att sätta sin fot på bajamajan. När vi går allt längre är sömnen och brist på återhämtningen  avgörande. Därför blir bajamaja strategin allt viktigare. Att vi börjat vila i funktionärsbilen tycker jag är ett ofog och ingenting som framkommer som en möjlighet på fotrallyts hemsida. Hur  många av fotrally gångarna ges den möjligheten? Om det nu är toalettid är det väl knappast tillåtet att göra behoven i funktionärsbilen?

Reglerna  kring bajamajan  behöver ses över. Arrangören behöver också hitta ett mer hanterbart sätt att ha koll på alla deltagares återstående toalett tid.

Unknown

Vad blir nästa steg? Hänga en Lidl påse på rumpan? 🙂

/Silvio

Fotrally Race rapport del 1

Grattis Fredrik Forström Du gjorde allt rätt!

80 timmar känns inte som ett dåligt resultat, tvärtom makalöst bra. Men mer än halvnöjd kommer jag inte bli med det här loppet eftersom ambitionen var att vinna.Varför vann jag inte?  funderar jag nu..  vad fanns det för omständigheter före loppet eller skeenden under  som varit avgörande för loppets toppstrid?

20150629_215914_resized

Mer sliten nummerlapp får man leta efter.

Landslaget:Bakgrund; Efter förra årets fotrally utsågs Mia Thomsen till förbundskapten  för ett fotrally landslag. Mia och jag har varit sambo och separerade våren 2015 och tiden efter har varit stökig vad gäller bodelning.  I  min segerintervju  förra året tar jag upp landslaget som en stark motivator till att vara med med ytterligare ett år.  Mia satte upp följande kriterier för att vara landslagsaktuell: erfarenhet från fotrally, kunna gå minst 40 h, samt ngt i stil med att kunna samarbeta och motivera andra. Vad gäller hennes egna kriterier borde jag vara självskriven i landslaget.

I maj förra året fick jag ett sms från Mia där hon deklarerade att så länge jag och hon hade ouppklarad  ekonomi så var jag inte aktuell att ingå i ett svenskt fotrally landslag, undertecknat ”förbundskaptenen”

Jag vidarebefordrade detta sms  till ledningen för fotrally,och undrade om det verkligen  får gå till så här. Följden blev att hon avsattes från att vara förbundskapten till att bli landslagskapten och att gång och vandringsförbundet tog ut sju stycken deltagare till  landslagsgruppen, av oss sju skulle slutligen fem personer tas ut av lagkaptenen Mia och bilda landslaget. I höstas förra året träffades vi landslagsaktuella  och fikade och pratade om drivkrafter ( se inlägg 2014-11-04)

Hela den här processen med landslaget dels OM jag skulle bli uttagen eller inte, samt vetskapen om att ha en ledare som inte vill ta ut mig av privata skäl och därmed så klart att inte vill att jag ska vinna, har gjort mig både frustrerad och ledsen. Både jag och Mia har fått lova Christer Svenson  i Svenska gå förbundet att vi skulle göra vårt bästa för att samarbeta. I maj bli jag,  Axelsson,  Grebäck, Forsström och Davidsson slutligen uttagna. Två dagar efter uttagningen tackar jag nej. Jag anser inte alla behöver behandlas lika i ett landslag men alla bör behandlas rättvist och med respekt. Så har inte varit fallet nu.Långt ifrån.

Jag vill inte bli  verbalt hånad under ett fotrally av en landslagskapten. Det blev jag nu. Jag har en önskan att man sätter gångarna i främre rummet och inte sig själv som ledare.Lika självklart är det att vi respekterar  övriga lag som deltar i tävlingen och inte rubricerar dessa som ”skitlag”.

Tyvärr fick landslaget inga motståndare från andra länder.  I år var det  under andra halvan av loppet jag mot landslaget kändes det som. Jag gjorde vad jag kunde; försökte ena andra starka gångare till att samarbeta som ett lag när lagtävlingen var över, Till slut blev omöjligt att stå emot, det blev ungefär som att tävla mot ett lagtempo lag i cykel. Jag tror på iden med lag. Någon  ur starka lagsammansättningar eller med super starka support team kommer att ha störst chans att vinna framöver.

/Silvio

Nu fokus på fotrallyt

En vecka har gått sedan TEC och 100 miles debuten. Jag har vilat och vilat, tagit några promenader och sprungit en gång. Nu är det dags att fokusera på nästa tävling; Fotrallyt!. I fortsättningen blir det blandat gång och löpning  på mitt träningsschema.Många har varit igång flera månader med längre promenader men det passar inte mig. Två månader brukar vara den tid det tar att specialträna inför fotrallyt, dessutom vill jag ha kvar lusten och viljan när det är dags att ställa sig på startlinjen. Om landslaget; just nu är det oklart om det finns ett landslag att tävla mot vilket känns som ett antiklimax efter så mkt snack om landslaget. Hur svårt kan det vara att locka lag från våra nordiska länder? Som vanligt går det rykten,… det kommer ett Afrikanskt lag hörde jag i höstas. Det skulle jag vilja se! Jag har satt mitt mål för tävlingen, och har rätt bra koll på de som placerat sig i topp tidigare år. Men allt kan hända, ingenting går att förutse eller planera fullt ut. Att tro ngt annat är lika galet som tävligen i sig. Hörs!

/Silvio.

Fotrally landslaget

Uppstarts möte på söder! De senaste årens konkurrenter var samlade, Torill och Lars via skype. Temat för dagen var  att diskutera ledord och drivkrafter. Och helt klart har vi olika drivkrafter, vilket berikar gruppen. Jag skulle älska att tävla mot ett gäng arga och svärande finnar, och troligen skulle jag pressa mitt resultat ännu mer om ngn av dem dessutom trampade mig på foten som Gubben gå (Niklas) skojade till det. Andra i gruppen hämtar drivkrafter från glädje och positiva tankar, och att gå riktigt riktigt långt. Helt klart siktar alla närvarande på att ta en dubbelseger; Individuellt o lag i nästa års Rally.Fem av oss sju, blir  slutligen uttagna och kommer att bära Svenska landslagskläder.

Landslagkaptenen avgör vilka. Xkross sponsrar landslaget med fina glasögon, som vi satte ihop, vilket blev till en samarbetes övning, när vi bytte skänklar. Vi diskuterade också framtida träningar och möten.
20141019_165449_resized
Från vänster;PerOla, Jonas, jag, Niklas, Mia, Fredrik.
20141019_164800_resized
Jonas och PerOla hjälps å

20141019_150824_resized_2
Mattan på kökgolvet.
En Mosaik av ledord, drivkrafter,erfarenheter,pannben ska förenas och göra det Svenska Fotrally Landslaget till ngt fantastiskt där var och en bidrar på sitt sätt.
//S

Fotrally

Årets viktigaste tävling, min ”OS” final. Den tävling jag allra helst vill vinna. Jag har varit med fem gånger vilket gett mig placeringarna; 2-12-2-1-1. För att vinna 2014 krävdes det 55 h av nonstop gående.
Jag älskar att delta i denna underliga tävlings form, att gå 5km i timmen tills endast en person återstår. Långsamt, långsamt blir jag lite tröttare, men jag hinner njuta av alla möten med så många personligheter. Jag möter mig själv, jag ger mig tid att vara på väg, ständigt närvarande, ständigt inkännande på att göra allt rätt; äta, dricka, byta strumpor, smörja fötterna, ge min kropp allt den behöver för att utstå att bli nyttjad så till den grad att jag till slut gråter av smärta.  Skriker högt för att inte somna. Ber min medtävlare att örfila upp mig för att återfå mitt vacklande fokus. Desperat har jag ett år hoppat ner i ett dike och hämtat en svart sopsäck för att skyla mig mot regnet o kylan när jag glömde mina regnkläder vid en supporter sträcka.
I år var tävligen alldeles speciell, den första halvan av tävligen innebär ett möte med en alldeles speciell person som för alltid har förändrat mitt liv, mötet blev så överrumplande, så fantastiskt att jag helt tappade fokus på tävligen och var på väg att bryta. Ge upp utan att ens känna mig speciellt trött, Det var  nära att jag bara klivit av och struntat i allt och åkt hem, utan kamp. Men tävlings instinkten tog över så jag bestämde mig för att gå lite till, och lite till.  Det blev Vår kamp, min tvillingsjäls o min.
/Silvio
2013-06-28-09-02-35